Våra viktiga(s)te avtryck

Nu har sommaren gått och vi har hösten på antågande. Det känns extra tydligt idag när det blåser 20 m/sek i byarna. För NÅS, Norra Ålands socialdemokrater, kommer hösten att innebära fortsatt starkt engagemang i kommunalpolitiken, men även fokus på den kommande höstens kongress. NÅS har representanter i alla arbetsgrupper som nu jobbar på att ta fram ett förslag till partiprogram som ska presenteras på kongressen. Det är där vi tillsammans bygger grunden får vårt arbete.

Så, vad har vi gjort hittills, utöver att vi fört aktuella diskussioner och ifrågasatt när så har behövts? Här kommer en sammanställning över NÅS arbete ur fullmäktigeprotokollen i Finström sedan första mötet 2021.

I Finström är jag, Miina Fagerlund, och Freddie Forsman som ordinarie i fullmäktige, med Helena Lundberg och Gun-Britt Johansson som ersättare. I samhällsnämnden är Helena Lundberg ordinarie och Freddie Forsman ersättare. I invånarnämnden är Fia Hellsten ordinarie med Arezoo Naely ersättare.

Möte nr 1 – 11 februari 2021, Motion om inventering av kommunens verksamhet

Då sparkraven ekade mellan väggarna i kommungården, lämnades en motion in av (c) där motionären föreslog att ge förvaltningen i uppdrag att inventera kommunens verksamhetsområden och kartlägga vilka områden som är lagstadgade samt en konsekvensbedömning av inbesparingar på icke lagstadgade områden inför budgetarbetet för år 2022. Kommunstyrelsen ansåg att arbete redan utfördes i enlighet med motionärens önskan inom en redan tillsatt arbetsgrupp, men vi inom (s) ansåg att det arbetet inte var tillräckligt djupgående. Det räcker inte med att sammanställa en listas på vilka icke-lagstadgade tjänster man skulle kunna spara pengar på genom att dra in. Man måste även se över vilka konsekvenser det ger till våra kommuninvånare.

Diskussion:
Ledamot Miina Fagerlund föreslår att kommunfullmäktige konstaterar att motionärens förslag om konsekvensbedömning av inbesparingar på icke lagstadgade områden, inte beaktas i tillräcklig grad i det pågående arbetet inom arbetsgruppen, och beslutar därför att förtydliga tilläggsuppdrag om konsekvensbedömning. Förslaget vinner understöd.

Beslut:
Kommunfullmäktige beslutar enhälligt enligt Miina Fagerlunds förslag, att kommunfullmäktige konstaterar att motionärens förslag om konsekvensbedömning av inbesparingar på icke lagstadgade områden, inte beaktas i tillräcklig grad i det pågående arbetet inom arbetsgruppen, och beslutar därför att förtydliga tilläggsuppdrag om konsekvensbedömning.

Möte nr 5 – 14 oktober, Förslag till taxor och avgifter 2022

I skymundan för större sparåtgärder, dök en för oss i (s) en märklig höjning i förslaget till taxor och avgifter. Vi förde därför en diskussion på mötet om att vi ansåg att en minimal höjning för aktivitetsavgifter för elevklubbar inte var försvarbart ur individens synpunkt som skulle få en procentuellt hög kostnadsökning, gentemot den minimala intäkt det skulle ge kommunen. Trots att inget stöd gavs vid diskussionen, blev utfallet som vi önskade. Då det finns två ledamöter med EJ (Erika Johansson och Elof Johns), skrivs inte hela namnet ut här nedan.

Diskussion: Ledamot Miina Fagerlund understöder kommunstyrelsens förslag, med undantag av Aktivitetsavgifter för elevklubbar, där hon föreslår oförändrad avgift mot tidigare.
Förslaget vinner understöd av Freddie Forsman.
Kommunstyrelsens förslag vinner understöd av Håkan Lundberg.

Omröstning:
Kommunfullmäktige går till omröstning där kommunstyrelsens förslag (JA) ställs mot Fagerlunds förslag (NEJ), med utfall enligt följande:
JA:
Leif Andersson, Håkan Lundberg, Bodil Rådland, Christian Rögård, Björn Blomqvist, EJ (6)
NEJ:
Solveig Gestberg, Jenny Berglund, Miina Fagerlund, Freddie Forsman, Tom Henriksson, EJ, Leif Karlsson, Åke Mattsson (8)

Beslut: Kommunfullmäktige beslutar efter omröstning med utfallet 6 mot 8 enligt Miina Fagerlunds förslag, att taxor och avgifter för år 2022 fastställs enligt bilaga, med undantag av Aktivitetsavgift för elevklubbar, som fastställs såsom oförändrad.

Möte nr 7, 16 december – Tillgänglighetsanpassa badplats i kommunen

Alla ska ha möjlighet att bada. Idag finns ingen tillgänglig badplats på Åland. Finström kunde bli den första. Bra för såväl kommuninvånare som för turismen. Du kan läsa hela motionen här nedan. Vi ser fram emot att se motionen förverkligad!

Tillgänglighetsanpassa badplats i kommunenLadda ner

Beslut: Kommunen ansvarar idag över tre badstränder i Bamböle, Godby och Tjudö. Som framgår ur motionen är ingen offentlig badplats idag tillgänglighetsanpassad. Under de senaste åren har dock bryggan vid Bamböle badstrand anpassats för rullstol och parkeringen har försetts med två handikapplatser.
Ansvarige fritidsledarens förslag: Invånarnämnden föreslår inför kommunstyrelsen att följande mål införs i kultur och fritidsbudget år 2022: Mål: Ålands första offentliga tillgänglighetsanpassade badplats år 2023 Aktivitet: Att under år 2022 utreda förutsättningarna och kostnaderna för att tillgänglighetsanpassa en av kommunens badplatser år 2023. I utredningen ska även möjligheten till bidrag för ändamålet utredas. Med detta föreslås därmed hemställningsmotionen (KF § 7/18.2.2021) färdigbehandlad.

Möte nr 7, 16 december – Eventuellt flyktingmottagande och ansvar för integration

Detta ärende väckte stor frustration hos oss i (s). Fullmäktige ansåg sig inte ha resurser för att ta emot kvotflyktingar. Man hänvisade bland annat till att man saknade uppdaterad integrationsplan och att man ännu inte hade något besked om ansvarsfördelningen mellan kommunen och landskapet. För oss i (s) är det en fullständigt orimlig orsak till att inte ta emot kvotflyktingar! Vi har en skyldighet att se till att vi uppfyller dessa krav och då är det vi som kommun som måste se till att åtgärda det som vi inte fullbordat. Det ska vara på vår bekostnad, inte på flyktingarnas. Dessutom hade vi (s) på frågestunden några möten tidigare påpekat behovet av att uppdatera integrationsplanen och att se över ansvarfördelningen. Dessvärre var majoriteten i fullmäktige av en annan åsikt än oss. Idag, i och med flyktingkrisen från Ukraina, är kommunerna skyldiga att ta emot flyktingar, oavsett resurser.

Beslut: Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att Finströms kommun gentemot Ålands landskapsregering låter meddela att man är positiv till mottagande av kvotflyktingar men inte anser sig ha möjlighet att ta emot fler kvotflyktingar år 2022, av organisatoriska skäl jämte fortsatta oklarheter i fråga om ansvarsfördelningen mellan primärkommunerna och kommunalförbundet Kommunernas socialtjänster KST rörande integrationsarbete och annat praktiskt i anslutning till flyktingmottagande, men att kommunens centralförvaltning ges i uppdrag att ta fram förslag till hur det interna ansvaret för integration ska organiseras samt därefter även förslag till uppdaterat integrationsprogram för kommunen, inom år 2022 första kvartal.

Diskussion: Ledamot Miina Fagerlund föreslår att Finströms kommun tackar ja till att ta emot kvotflyktingar år 2022. Förslaget vinner understöd av Freddie Forsman.

JA:
Leif Andersson, Mathilda Blixt, Andreas Kanborg, Leif Karlsson, Sandra Lignell, Håkan Lundberg, Bodil Rådland, Ove Söderman, Björn Blomqvist, Madeleine Lindblom = 10
NEJ:
Solveig Gestberg, Jenny Berglund, Miina Fagerlund, Freddie Forsman, Åke Mattsson, Christian Rögård = 6

Möte nr 1, 27 januari 2022 – Val av kommunstyrelse 2022-2023

Vi i NÅS anser att det är viktigt att alla partier som väljs in i fullmäktige ska representeras i nämnder och styrelse. Detta för att alla väljare ska ha representation där. Socialdemokraterna och liberalerna hade en överenskommelse vid mandatperiodens början om att Fredrik Andersson och Miina Fagerlund skulle dela på en plats i styrelsen, eftersom centern inte godkände en egen plats i styrelsen till socialdemokraterna. Överenskommelsen var att Andersson (lib) skulle sitta två år och Miina Fagerlund (s) två år. Detta för att stödja gemensamma mål i kommunen. Inför detta möte, fick vi information om att liberalerna inte skulle komma att lägga fram förslag på socialdemokraterna i styrelsen. Vi valde då att själva lägga ett förslag. Förslaget fick inget understöd. Då liberalerna valde att inte hedra vår överenskommelse, reserverade jag, Miina Fagerlund, mig mot beslutet. För oss i NÅS är överenskommelser viktiga.

Diskussion:
Ledamot Christian Rögård föreslår att antalet ledamöter fastställs till sju (7). Förslaget vinner understöd.

Ledamot Elof Johns föreslår Sven-Anders Danielsson som ordförande med Tomas Mattsson som ersättare, Lene-Maj Johansson som andra vice ordförande med Carola Boman som ersättare, ledamot Leif Karlsson med Gun Carlson som ersättare samt ledamot Madeleine Lindblom med Rasmus Schönberg som ersättare. Förslaget vinner understöd.

Ledamot Christian Rögård föreslår
Cecilia Berndtsson som vice ordförande med Anna Hedenberg som ersättare, ledamot Per Lycke med Juho-Pekka Savolainen som ersättare samt ledamot Fredrik Andersson med Jonna Granberg som ersättare. Förslaget vinner understöd.

Helena Lundberg föreslår ledamot Miina Fagerlund till ordinarie med Mathias Franzas som ersättare. Förslaget vinner inte understöd.

Beslut: Kommunfullmäktige beslutar enhälligt att antalet ledamöter fastställs till sju (7). Till ledamöter och personliga ersättare i kommunstyrelsen åren 2022–2023 beslutar kommunfullmäktige enhälligt att utse följande:
Ordförande: Sven-Anders Danielsson med ersättare Thomas Mattsson
I vice ordförande: Cecilia Berndtsson med ersättare Anna Hedenberg
II vice ordförande: Lene-Maj Johansson med ersättare Carola Boman
Ledamot: Leif Karlsson med ersättare Gun Carlson
Ledamot: Madeleine Lindblom med ersättare Rasmus Schönberg
Ledamot: Per Lycke med ersättare Juho-Pekka Savolainen
Ledamot: Fredrik Andersson med ersättare Jonna Granberg

Ledamot Miina Fagerlund reserverade sig mot beslutet.

Möte nummer 2, 3 februari – Fastigheter och markområden

När diskussioner fördes kring inbesparningar genom att avstå från icke-lagstadgad service, lämnade vi (s) in en motion om att även se över fastigheter och markområden som ett alternativ vid diskussioner om sparåtgärder. Hela motionen kan du läsa här nedan.

Fastigheter och markområdenLadda ner

Beslut: Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att sammanställningen antecknas till kännedom. Vidare föreslår kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige att ytterligare avyttring av markområden inte initieras i nuläget då kommunen har områden ute till försäljning men att tidigare beslut om att avyttra hyresfastigheter då landskapslån har släppt bibehålls. Kommunstyrelsen föreslår därmed att motionen kan anses vara färdigbehandlad.

Möte nummer 2, 3 februari – Tillgänglighet i kommunen

Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter i samhället. Inför kommande budgetdiskussioner behövs ett underlag för vilka åtgärder som behövs för att göra vår kommun tillgänglig för alla individer. Hela motionen kan du läsa här nedan.

TillgänglighetsgranskningLadda ner

Beslut: Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att sammanställningen antecknas till kännedom. Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för hörslinga till sammanträdesrummet i kommungården. Vidare åtgärder för tillgänglighetsanpassningar görs i samband med budgetprocessen. Kommunstyrelsen föreslår därmed att motionen kan anses vara färdigbehandlad.

Diskussion:
Ledamot Miina Fagerlund föreslår att ett tillägg om att avhjälpning av lättare hinder ska ses över och om möjligt utföras inom ramen för årets budget. Förslaget vinner understöd.

Beslut:
Kommunfullmäktige beslöt enhälligt enligt kommunstyrelsens förslag med tillägget att förvaltningen även får i uppdrag att avhjälpa lättare hinder inom ramen för budgeterade medel.

Möte nummer 4, 16 juni – Val av representanter till arbetsgrupp Äldreomsorgen i Finströms kommun

Eftersom vi (s) ser äldreomsorgen som en av våra stora hjärtefrågor, önskade vi en plats i arbetsgruppen som ser över äldreomsorgen i vår kommun. Vi lyfte på mötet vikten av att alla partier är representerade i gruppen, för att på bästa sätt hitta lösningar som alla kan vara ense om. Vårt förslag fick tyvärr inget gehör. I gruppen sitter alltså två från liberalerna och tre från centern. Vi önskar gruppen lycka till och hoppas på att löften om transparens och öppenhet gentemot hela fullmäktige upprätthålls.

I styrelsen: Förslag av Leif Karlsson att kommunfullmäktiges representanter till gruppen utses av kommunfullmäktige 16.6
Förslag av Fredrik Andersson att Per Lycke utses till gruppen
Förslag av Leif Karlsson att Cecilia Berndtsson utses till gruppen
Förslagen understöddes enhälligt.

I fullmäktige:
Förslag av Freddie Forsman att Miina Fagerlund utses till gruppen
Förslaget understöddes inte
Förslag av Elof Johns att centerns fullmäktigegrupp får tre platser i arbetsgruppen och föreslår Bodil Rådland, Tom Henriksson och Håkan Lundberg
Förslaget understöddes av Rolf Karlsson

Beslut: Kommunfullmäktige beslöt att utse Bodil Rådland, Tom Henriksson och Håkan Lundberg som kommunfullmäktiges representanter i gruppen.

Möte nummer 3, 24 mars – Utlåtande över lagstiftning om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi

En kommun i kris kan ses på många olika sätt. Det är viktigt att säkerställa att invånarna får den lagstadgade service de har rätt till. För det krävs en tillräcklig ekonomi. Likviditet är det som visar förmågan att betala skulder och utgifter, eller enkelt sagt; skillnaden mellan pengarna som kommer ni och pengarna som ska gå ut. Med ett nyckeltal för likviditet, kan man se om kommunen har möjlighet att upprätthålla tillräcklig service för sina invånare, eller inte. Oavsett om det är en stor kommun eller en liten.

Diskussion:
Ledamot Håkan Lundberg föreslår att kommunstyrelsens förslag godkänns med tillägget att det ska vara tydligt i lagstiftningen att samgångsstöd utgår även vid tvångssammanslutning.

Ledamot Miina Fagerlund föreslår att ett ytterligare tillägg läggs in om att ett nyckeltal för likviditet bör läggas in som ett av kriterierna.
Förslaget vinner understöd.

Beslut: Kommunfullmäktige beslutar enhälligt enligt kommunstyrelsens förslag med Håkan Lundbergs tillägg om att det ska vara tydligt i lagstiftningen att samgångsstöd utgår även vid tvångssammanslutning samt Miina Fagerlundstillägg om att ett nyckeltal för likviditet bör läggas in som ett av kriterierna.

Möte nummer 4, 16 juni – Pride flaggning

Forskning och utredningar visar att vi i vårt samhälle, här och nu, bland dig och mig, har människor som på grund av sin sexuella läggning känner sig diskriminerade eller hotade. Att visa att vi står upp för allas lika värde och allas rätt att älska och bli älskade, är det minsta vi kan göra. Något som borde vara en självklarhet, men som inte är det. Vi ser fram emot att se Pride flaggorna vaja i Finström från och med i år! Du kan läsa hela motionen här nedan.

PrideflaggningLadda ner

Beslut: Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att Finströms kommun med anledning av motionen införskaffar lämpligt antal Pride-flaggor, som hissas vid kommunala anläggningar under Pride-veckan på Åland. Beslutet ges NÅUD:s förbundsstyrelse till kännedom.

Vilka frågor vill Du att vi ska bevaka i höst?

Miina Fagerlund (s)

Nej, kvotflyktingar, ni får vänta

Jag är så ofantligt besviken på min kommun just nu! Igår röstade vi om möjligheten att ta emot kvotflyktingar under 2022. Med 10 (centern och partilös) röster mot 6 (liberalerna och vi socialdemokrater), beslutades att

Finströms kommun

Finströms kommun gentemot Ålands landskapsregering låter meddela att man är positiv till mottagande av kvotflyktingar men inte anser sig ha möjlighet att ta emot fler kvotflyktingar år 2022, av organisatoriska skäl jämte fortsatta oklarheter i fråga om ansvarsfördelningen mellan primärkommunerna och kommunalförbundet Kommunernas socialtjänster KST rörande integrationsarbete och annat praktiskt i anslutning till flyktingmottagande, men att kommunens centralförvaltning ges i uppdrag att ta fram förslag till hur det interna ansvaret för integration ska organiseras samt därefter även förslag till uppdaterat integrationsprogram för kommunen, inom år 2022 första kvartal.

Finströms kommun
PROTOKOLL 7 / 16.12.2021

Motförslaget från mig var att vi under 2022 tar emot flyktingar.

Jag tycker det är vidrigt och omänskligt att säga nej till människor i nöd, speciellt när vi gör det p.g.a. oklarheter i fråga om ansvarsfördelningen som det är vi själva inom kommunen som måste besluta om! Jag kan inte hitta ett enda organisatoriskt skäl till att inte ta emot en familj som flytt från krig och svår nöd, som nu saknar hem! Hur kan vi sitta här och säga att en familjs liv och välmående är så lite värt att vi inte kan få det organisatoriska att fungera? Det är fegt och usligt! Vi kan om vi vill och helt tydligt ville inte majoriteten och det är sorgligt! Jag skäms!

Vi sitter på ett möte där vi får besked om att våra arvoden ska betalas ut om en vecka. Och vi sitter och planerar investeringar inför framtiden. Men vi väljer att inte ta emot flyktingar som behöver ett hem under år 2022 för att vi inte har sett till att få allt på plats i tid. Skamligt!

Den 22.4.21 när man påförde integrationsuppgifterna på vår Biblioteks- och fritidschef, ifrågasatte jag om dessa uppgifter givits tillräcklig prioritet och om det verkligen fanns resurser för det utan att utöka arbetstiden. Dessa uppgifter kräver nämligen ansvar för basservice, boende, barnomsorg, skola och kartläggning för personer som berörs av integrationen, skolning för personal, utöver det som KST ansvarar för. Integrationen berör inte bara kvotflyktingar, utan alla som inte har finskt medborgarskap. Jag påtalade även att integrationsprogram skall upprättas vart fjärde år. Till svar fick jag att integrationsprogrammet stod med på dokument som skulle uppdateras inom kort.

Igår stod det alltså klart att vi INTE har ett skrivet integrationsprogram. Och att vi INTE har resurser organisatoriskt att ta emot en familj kvotflyktingar. Hur kan vi som kommun ha misslyckats så totalt på dessa punkter?!

26.8.21 ställde jag frågan på Fullmäktiges frågestund hur det ser ut i kvotflyktingfrågan. Till svar fick jag att dörren står öppen och att man ser fram emot mer info från regeringen.

Visst, det är fint att man ställer sig positiv till att framöver ta emot. Men de två familjer som IDAG behöver ett hem här på Åland, de har min kommun, Finström, gett kalla handen. Nej, vi kan inte ta emot er. Vi har annat vi måste prioritera först. Ni kvotflytkingar, ni som kunde blivit våra nya finströmare, kanske skulle kunna ta och sätta kriget och nöden på paus ett år, så hinner vi i Finström ikapp…?

Hur kunde det gå så här fel? Hur kunde vi välja att bli så hemmablinda att vi inte är redo att ta emot de som behöver oss? Hur kan vi välja bort att hjälpa de som behöver oss, för att vi inte gjort det vi ska? Hur kunde vi välja att säga nej till att ge en familj en framtid i vår kommun, för att utreda ansvarsområdet? Hur kunde vi? Varför vill vi inte hjälpa dem som behöver oss nu, här idag? Idag skäms jag över att vara politiker i Finström. Och jag skäms över att vara invånare i en kommun som inte haft en politisk styrning som möjliggör att en familj i nöd kunde få hitta ett hem hos oss.

Miina Fagerlund (s)

Fullmäktigemöte nummer 3

I torsdags var jag på mitt tredje fullmäktigemöte för den här mandatperioden. Jag kontaktade kommunen innan och påpekade att jag är i riskgrupp, vilket gjorde att jag fick sitta på behörigt avstånd. Tack för det!

Den ekonomiska situationen är svår i Finström, som i princip i alla andra kommuner på Åland. När jag satt i styrelsen, reserverade jag mig mot alla skattesänkningar som gjordes under den förra mandatperioden. Jag anser att man inte ska ta ut mer skatt av kommuninvånarna än man behöver, men man måste även ha en långsiktig plan för hur kommunen upprätthåller den kommunala servicen. Jag hade önskat försiktigare sänkningar än de som nu gjorts. Nu står vi här, med facit i hand och med ett minusresultat som vi behöver ro i land.

För mig är det viktigt att se över investeringarna och utföra dem i den ordning och i den utsträckning som är hållbart såväl ekonomiskt som socialt. På mötet blev det nu en omröstning gällande att se över investeringarna, på ett sätt som kommer att försena byggprojektet Rosengård (kommunens serviceboende). Ett beslut som jag inte kan stå bakom. För mig är det viktigt att så snart som möjligt fortgå med projektet. Utredningar har redan gjorts i tillräcklig skala och prioriteringar likaså. Nu är det av vikt att kommunen tar sitt ansvar och säkerställer att bygget sker i enlighet med det som tidigare har beslutats om. En byggstart först efter vintern känns oansvarig och ogenomtänkt. Jag anser att man hade kunnat fortgå som planerat, och att vi till hösten då avtalen skulle ingås, hade haft tillräcklig information om den ekonomiska situationen som covid-19 för med sig. Men majoriteten i fullmäktige tyckte annorlunda och kommuninvånarna har valt det fullmäktige man vill att ska sitta på den beslutande makten. Detta är demokrati.

Må nu Rosengård få den utbyggnad och förändring de behöver, om än försenad, för kommuninvånarnas bästa.

Miina Fagerlund (s)

Varför får inte jag?

Ur en funkisdagbok:

Jag vill börja träna. Nej, det går inte, träningen är inte anpassad för dig.
Jag vill söka till den där skolan. Nej, det går inte, du kan inte ta dig till andra våningen.
Jag vill åka och handla. Nej, det går inte, du kommer inte in där.
Jag vill delta i mötet. Nej, det går inte, det finns ingen hörslinga.
Jag vill söka jobb där. Nej, det går inte, det är för långa arbetsdagar för dig.
Jag vill åka på bio. Nej, det går inte, du har ingen assistent.
Jag vill åka på pappa-barn träffen. Nej, det går inte, du har inte färdtjänstbiljetter kvar.

På Åland utsätts personer med funktionsvariation nästan dagligen för diskriminering av något slag. Ändå upplevs dessa frågor som tradiga och viftas ofta bort. Varför?

Många lever så här 24/7. Så ge oss en dag och notera vilka hinder Du uppmärksammar! Kanske handlar det om tillgänglighet eller bemötande. Vad kan du påverka och förändra? Minns att på Åland ska alla blomstra! Alla!

Miina Fagerlund (s)

Visst får det kosta!

Vad kostar det oss att inte tänka tillräckligt långsiktigt? Vad kostar det samhället att inte hjälpa de unga i tid? I Sverige är det i varje årskull 20 % som inte går ut med betyg. Det kostar samhället hundratals miljarder kronor för varje årskull. Vi har inte råd att göra samma misstag. Nationalekonom Ingvar Nilsson menar att en budget i balans idag kan ge förödande kostnader i framtiden.

Nilsson höll två föreläsningar i ämnet på Åland i veckan. Ord som kastat om i mitt huvud och som påverkat siffermänniskan inom mig mycket starkt. Genom att inte satsa på de unga som behöver extra resurser i skolan, förskjuter vi istället kostnaden på framtiden.

Att ge barn med specialbehov förutsättningar till individanpassad skolgång kan spräcka budgetramarna under några år i grundskolan. Men genom att få grundfärdigheter som möjliggör fortsatt skolgång, minskar riskerna för utanförskap som kommer av att man inte antas till fortsatta studier, att drabbas av arbetslöshet och följderna av detta.

Om man ser till vad som då händer med dessa barn om man inte ger dem förutsättningarna, så förskjuts problemet istället till andra sektorer. Inom det kommunala är det främst socialvården med utkomststöd och sysselsättningsåtgärder som tenderar att belastas. Även andra delar av samhället riskerar att belastas hårt, såsom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och andra myndigheter.

Kommunernas tjänstemän borde därför utbildas i de system som de facto finns och som är utvecklade för att påvisa kostnadsbelastningen på nämnda sätt. Det är viktigt att vi politiker ger tjänstemännen möjlighet till flexibilitet och elasticitet där tillräckliga resurser för barn och ungdomar värderas enligt andra mätinstrument än det görs idag. Detta eftersom personer som inte får tillräckligt med stöd i skolan riskerar att drabbas av livslångt utanförskap. Ett utanförskap som kostar oerhört mycket för samhället, och framför allt för individen själv.

Miina Fagerlund (s)

Hur jag vill kampanja

Jag startade den här bloggen vid förra valet för att kunna blogga lite nu och då om mitt politiska arbete. Jag insåg rätt snabbt att det inte alls känns passande och i många fall inte ens möjligt som kommunstyrelsemedlem. Men jag har inte ångrat mitt val att tacka jag till kommunstyrelseplatsen en enda gång. Det har varit oerhört lärorikt och givande och jag har trivts otroligt bra med det arbete jag gjort där. Framför allt är jag stolt över att jag stått upp för min sak och inte på något sätt tvingats vika ner mig för andra skull. Respekten för varandra har varit och är stor. Men nu är det dags för ett nytt val och allt ligger i väljarnas händer!

Jag har gång på gång fått höra den senaste mandatperioden att jag inte är en typisk politiker. En sak som tydligen är extra förväntat bland politiker är att man ska framhålla sig själv framom andra. Det kan jag ärligt erkänna att jag faktist är urdålig på. Jag gillar det inte och jag är inte sugen på att vänja mig vid känslan heller. Jag vet att jag inte är ensam och därför känns det helt rätt att inte ens försöka.

Det är många som kommit igång med sitt kampanjande nu på sociala medier och tidningarna fylls av insändare som jag inte ens tar mig tid att läsa, tråkigt nog. Varför är det så? Kanske kan jag skylla även det här på icke-typisk politiker. Jag märker att jag läser rubriken och namnet under insändaren och sen väljer jag vad jag läser utefter det. Kanske är det därför jag drar mig för att skriva någon insändare.

Min tidigare mentor, Göte Winé, sa till mig vid förra valet att det är viktigt att synas. Syns man inte så finns man inte. Det viktigt att kunna lyfta fram sig själv och vad man åstadkommit och vad man vill åstadkomma. Det är viktigt för väljarna att få veta det. Jag förstår det. Jag förstår det fullständigt. Ändå sitter jag här och kommer på tusen saker att göra för att slippa skriva insändare. Men ja, jag ska skriva insändare. Åtminstone en. Och jag ska göra det innan valet är över.

Jag tycker däremot om att kampanja med andra människor. Att möta väljare, att dela tankar och åsikter, även när åsikterna går åt hela olika håll. Jag tycker om att finnas där ute och vara tillgänglig. Jag tycker om att bjuda på mig själv. Kanske sjunga lite. Att ge av mig själv. Och jag tycker om att möta väljarna och andra politikerkollegor, både i och utanför partiet. Det ger mig energi i tusenfalt!

Så hur vill jag kampanja? Jag kommer att hålla mig till det jag är bekväm i och det som ger mig energi. Och jag kommer att fortsätta tro på att man tillsammans kommer längre än ensam. Sen bär det så långt det bär. Jag kanske inte gör det här enligt den mest framgångsrika manualen, men så har jag heller aldrig varit bra på att följa matrecept, handarbetsmönster eller följa den utstakade vägen. Inte ens kartan läser jag tydligen som man ska, till min pappas stora frustration!

Jag hoppas vi ses i vimlet!

Miina Fagerlund (s)

Vad har hänt sedan förra valet?

Härom dagen gick jag igenom min text från förra valet och uppdaterade med ny. Jag uppdaterade förra valets text med lite kommentarer om hur arbetet gått under den här mandatperioden. Du kan läsa den genom att klicka här. Jag kan verkligen inte ta åt mig äran för att ha klubbat besluten och därigenom fått igång en förändring, men jag har fört diskussioner och jag har i olika sammanhang uppmärksammandet olika situationer. Kanske har det ändå varit till hjälp på något sätt. Jag hoppas det.

Det känns fint att veta att mycket av det jag fann viktigt, även har varit viktigt för andra och att det skett eller är på väg att ske förändringar i samhället.

När man är mitt uppe i det politiska arbetet, känns det många gånger som att hjulet knappt rör sig framåt över huvudtaget. Det är då jag måste lära mig att sätta mig ner och se tillbaka på vad det är vi åstadkommit och vad vi påbörjar att förändra. Oavsett om hjulet snurrar snabbt eller långsamt, så rör det sig, enligt min text, tydligen framåt och det har jag faktiskt inte riktigt uppfattat under åren som gått. Så, min lärdom är, att jag måste jobba hårt för att få bort min frånvaro av tålamod 🙂 och att även små steg är steg framåt.

Nu är det snart dags för val. Vad är viktigt för dig? Jag vill gärna veta! Klicka här så ser du vad jag valt att fokusera på framöver.

Miina Fagerlund (s)

Jag ställer upp i båda valen

Jag har hela tiden varit inställd på att ställa upp i kommande kommunalval, men har varit mycket osäker på lagtingsvalet.

Jag vet det facto att om jag blir invald, kommer jag att ställas inför flertalet situationer där jag kommer att känna mig diskriminerad. Det går inte att ta sig till talarstolen, lagtingshuset är inte anpassat som det borde vara, för att inte förlora min invalidpension kommer jag att tvingas anpassa mig på ett sätt som andra ”normalfunkade” inte behöver göra. Listan kan göras lång.

Jag har framför allt känt att jag inte kan ställa upp i valet eftersom arbetstiden i lagtinget är ohanterlig för mig med funktionsvariation.

Idag när jag deltog i Handikappförbundets seminarium ”Arbete för alla” bestämde jag mig, där och då, för att kandidera även i lagtinget. Vi måste börja någonstans och om jag ska sitta och vänta på att någon annan gör det, kanske det aldrig blir någon början.

I artikel 29 i FN-konventionen för personer med funktionsvariation står det att man effektivt och fullständigt ska ha rätt att delta i det politiska livet som alla andra, att man ska ha rätt att ställa upp i val och att bli vald.

Om det politiska livet på Åland idag inte är anpassat så att även personer med funktionsvariation kan delta, är det dags att det blir en förändring.

Miina Fagerlund (s)

Arbetsbaksmälla

Idag känner jag av en viss baksmälla. Känslan som uppstår när man jobbat länge med ett projekt som sedan avslutas abrupt innan man är riktigt klar med sin uppgift.

Igår beslöt nämligen styrelsen i Finström med 6 mot 1 att förorda att styrgruppen för en frivillig kommunsammanslagning på Norra Åland avslutas. Jag röstade för kommundirektörens förslag som innebar en fortsatt utredning över möjligheterna att fortsätta sammanslagning med Sund.

Ännu finns möjligheten för Finströms fullmäktige att besluta annorlunda, men med tanke på enighet inom såväl centern som lib, är utgången relativt tydlig inför kommande möte.

Jag tycker det är oerhört tråkigt att en frivillig samgång går i stöpet där grunden inte handlar om ett ställningstagande av klargjort fakta, utan istället politikers tyckande. Det känns för mig orättvist mot kommuninvånarna.

När vi från början röstade om kommunsammanslagning var det just mellan Sund och Finström. Den anhållan om utredning som gick iväg till landskapsregeringen var just mellan dessa kommuner. I ett senare skede kom Geta in i bilden. Därför känner jag en stor förundran över resultatet från gårdagens möte.

Jag är mest förvånad över liberalerna, eftersom jag sitter på en av deras stolar, mycket med tanke på deras syn på kommunsammanslagningen. Ändå väljer man att föreslå nedläggning, och enhälligt rösta för detta. Att centern hakar på dem förstår jag, eftersom de varit tydliga med sitt ställningstagande, men att liberalerna inte ens vill veta förutsättningarna för en fortsatt samgång förvånar mig. Det var ju som sagt mellan dessa kommuner man röstade för en utredning från början. Kanske finns det mer bakom detta som inte lyfts upp på bordet, att de vet något som jag inte vet. Då vore deras beslut mer förståeligt för mig.

Jag känner att jag ändå kan gå rakryggad från detta. Okej, inte gå kanske, men rulla då i mitt fall. Jag gick till val med färre kommuner. Jag har jobbat för det och jag kommer att fortsätta göra det så länge det inte framkommer fakta som säger att det är ofördelaktigt för min kommun eller för kommuninvånarna i min kommun. Ja, det kan vara obekvämt att vara den som inte följer strömmen, så är det, men så har jag aldrig varit vidare bra på att vara som alla andra.

Med förhoppning om en framtid med en frisk och hälsosam samhällsstruktur där kommuninvånarnas väl och ve ligger i första rummet!

Miina Fagerlunds(s)

Stora brister i lagtingsbyggnaden

Efter mitt senaste inlägg om den misslyckade renoveringen av lagtingsbyggnaden, blev jag inbjuden av Nya Åland och Fastighetsverket att besöka lokalerna när de öppnat för allmänheten. Jag hade redan påtalat många av bristerna till Fastighetsverket och räknade med att dessa skulle vara åtgärdade.

Vi togs emot vid entrén och fick en snabb sammanfattning om bygget och de åtgärder man vidtagit. Man framhöll den tillgänglighetsutredning som gjordes 2014 och att man utgått från denna när man genomfört renoveringen.

En sak man lyfte fram var att pelarna idag är kontrastmarkerade. Detta är felaktigt. Man har valt att punktbelysa dem, men kontrastmarkerade är de inte.

När jag kom in genom dörrarna slogs jag av följande brister:

• dörrarna var inte kontrastmarkerade
• ledstråk i golvet saknas
• marmorgolvet är mycket blankt, halt och ljusreflekterande, vilket försvårar för både oss med rörelsenedsättning och dem med synnedsättning
• Informationstavlor saknas helt
• Ljuset upplevs som bristfälligt (detta har jag inga belägg för då jag själv inte har någon synnedsättning, men jag upplevde ljuset som ojämnt, vilket inte är bra vid synnedsättning)
• det fanns endast låga sittgrupper som inte är lämpliga att resa sig ur för personer med rörelsenedsättning
• kontrastmarkering av pelare och uppsvängda dörrar saknas
• punktskrift saknas helt

Detta är alltså entrén som man kommer in i och endast det man kan se inom ett område av 10-20 meter. De andra våningarna visades vi inte in på.

Man framhöll att handikapptoaletten nu är väl anpassad. Jag tog mig en titt på den innan vi gick. Dörren saknar stödhandtag, så jag kan inte stänga den när jag kommer ut. Bidéduschen nås inte från toaletten och styrs helt från handfatet som sitter ännu längre bort. Vad denna fantastiska anpassning består av, skulle jag gissa att är en ny toalettstol med sidostöd. Jag hade inget måttband med mig, så jag kunde inte kontrollera måtten, men visst, själva utrymmet håller troligen standardmått. Handfatet är dock inte höj- och sänkbart vad jag kunde se och spegeln är inte vinklingsbar.

Att man valt att inte göra något åt hissarna förstår jag och detta valde lagtinget från början, men varför i hela fridens dagar man inte installerat trapphiss eller varför man valt att placera de flesta partiernas kanslier på en våning som man vet att inte är tillgänglig, övergår mitt förstånd. Inte heller fick jag något svar från Fastighetsverket annat än att man nog diskuterat trapphissar, trodde de, men ingen visste varför man valt bort det, samt att det är lagtinget själva som placerar ut vem som ska sitta i vilket rum.

Även alla informationstavlor är lagtingets ansvar. Fastighetsverket sa även att lagtinget valt att behålla marmorn och att man inte kan riskera golvet genom att fräsa in ett ledstråk i det. Elisabeth Rosenlöf tyckte att man kunde lägga gummimattor på golvet som ledstråk. Jag hoppas att detta sades i oförstånd och inget annat.

Elisabeth Rosenlöf var mycket tydlig med att de inte har någon skyldighet att följa några andra regler än de som fanns när upphandlingen startade 2014. Varför man valt att inte åtgärda allt som togs upp i tillgänglighetsinventeringen från den tiden, hänvisade hon till att lagtinget valt detta.

Fastighetsverkets VD, Stefan Rumander, och Rosenlöf berättade att man sedan mitt senaste besök hade installerat dörröppnare på alla våningar. Så här såg det ut 2 dagar efter mitt besök, den 8 november:

Tja, de hade ju åtminstone dragit kablarna… Och jag tänker på deras svar när jag frågade om det verkligen fanns dörröppnare på våning 5 mellan korridorerna: ”Ja, det finns det, konstigt vore det nog annars.” Ja, jag håller med. Konstigt vore det nog annars. Här ser ni dessutom en del av det vackra marmorgolvet. Men visst, vi lägger gummimattor på, så har vi ett så kallat ledstråk…eller så inte!

Har man då säkerställt att lokalen är tillgänglig för personer med hörselnedsättning? ”Ja, det borde finnas en hörslinga vid receptionen och i plenisalen.” Men så fantastiskt! Då kan dessa människor använda sig av dessa två ställen. Något intresse eller behov av att delta i möten eller andra sammankomster har de väl knappast?

Jag tillåter mig att bli lite irriterad och frustrerad nu. Det finns inte tillräcklig kunskap om tillgänglighet och det finns helt klart inte tillräckligt intresse.

I artikeln som Ida K. Jansson skrivit för Nya Åland (se bilderna högst upp i inlägget), ställer hon frågan ”Hur skulle det fungera om en person med funktionsnedsättning valdes in i lagtinget?”. Lagtingsdirektör Susanne Eriksson svarar ”Då måste vi se över förhållandena. Vi har diskuterat att det inte finns en hiss till talarstolen och då har vi sagt att om vi hamnar i den situationen så måste vi lösa det då.”

Men hallå! I Artikel 29 i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står följande:
”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjligheter att åtnjuta dem på samma villkor som andra och förpliktigar sig att
a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på samma villkor som andra, direkt eller genom fritt valda ombud, däribland rättighet och möjlighet för personer med funktionsnedsättning att rösta och bli valda, bl.a. genom att
…
b) aktivt främja en miljö där personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i skötseln av offentliga angelägenheter, utan diskriminering och på samma villkor som andra, samt uppmuntra deras deltagande i offentliga angelägenheter, däribland genom
i) att delta i enskilda organisationer och sammanslutningar som är verksamma i landets offentliga och politiska liv och i politiska partiers verksamhet och förvaltning”

Det ska inte vara så att man som enskild politiker ska belasta den ekonomiska situationen när man kommer in i lagtinget och på så sätt behöva bära hundhuvudet för att det krävs renoveringar. Lagtinget och de politiska partiernas kanslier SKA VARA TILLGÄNGLIGA! Ingen person ska behöva uppleva att man är orsaken till att anpassningar krävs!

Jag är djupt bekymrad över kanslikommissionens arbete med denna byggnad. Jag vet inte var det brustit, men att det brustit är helt klart.

Jag anser att det finns många punkter i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningsom renoveringen av lagtingsbyggnaden bryter mot. Jag har därför valt att idag göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen i Finland. Tyvärr har vi en föråldrad diskrimineringslag på Åland, och trots att jag påpekat detta i 3 års tid, verkar intresset för att åtgärda detta inte jätte stort. Därför görs anmälan till DO i Finland och inte till Åland.

Jag tänker avsluta detta megalånga inlägg med Artikel 9 om tillgänglighet.

”För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och -system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller bjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. ”

Denna artikel är mycket lång, så jag nöjer mig med endast det första stycket.

Fastighetsverket har givit över nyckeln. Jag hoppas att lagtinget nu börjar jobba med den bristande tillgängligheten!

Jag är evinnerligt trött på att bli bemött som att jag överdriver när jag tjatar om tillgängligheten! Gå in här och läs vad vi i samhället idag är skyldiga att agera efter! http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2014/20140284.pdf

På Åland har vi ratificerat denna konvention. Den har dessutom ett fakultativt protokoll som gör den till en av de mest kraftfulla konventionerna idag. Denna konvention måste följas.

Tack till min vän Rikard, som gav mig kraft att orka lite till! Han fick mig att inse att om jag reagerar och agerar, så kommer fler att göra detsamma.

Jag valde att bli politiker för att jag inte ansåg att det inte jobbades tillräcklig med dessa frågor och jag tycker det är tragiskt att det ska vara så här på Åland idag. Jag skäms över det ointresse som råder! Okunskap är okej, men ointresset, det kommer jag aldrig någonsin att lära mig acceptera!

Om du känner dig diskriminerad p.g.a. handikapp kan du göra en anmälan här.

Miina Fagerlund (s)