Mindre snack och mer verkstad

För fem år sedan var det totalt främmande för mig att sätta min fot i ett politiskt sammanhang. Sedan övertalades jag att ställa upp i skolnämnden och sedan kom socialdemokraterna in i mitt liv. Igår satt jag på åhörarbänken på kommunfullmäktige (kfge) möte i min kommun och kände att alla mina sinnen var genuint intresserade av vad som sades, vad som sades/inte sades mellan raderna och hur tankarna kring besluten gick. Samma känsla får jag varje gång vid kommunstyrelse (kst) mötena. Trevlig känsla, men ack så förvånande för mig. Och framförallt förvåning över att jag faktiskt längtar till och ser fram emot kommande möten.

Igår inleddes kfge med en tyst minut för Björn Grüssner efter ett rörande och tårfyllt tal av kfge ordföranden. Det är svårt att förstå att hans ord och handling har tystnat efter 40 år i politiken.

Tidigare under dagen sände socialdemokraterna ut ett mail om vår käre tidigare partisekreterare Ola Anderssons plötsliga bortgång.

Själv deltog jag, tillsammans med tvåhundar andra, i helgen i sorgetåget för mina nära vänners enda dotter som blev blott 19 år gammal.

Livet är så skört och man kan aldrig veta hur livsväven ser ut. Ena stunden har vi dem hos oss och i nästa har de lämnat oss. Kärlek och styrka till alla anhöriga och vänner! Himlen har blivit tre änglar rikare. Jag önskar de hade fått stanna längre på vår jord.

Kfge mötet fortsatte sedan och den stora frågan under kvällen var kommunsammanslagningsutredning som vi i kst efter omröstning förordat. Jag har alltid trott på att inte hacka ner på andra partier och det tänker jag heller inte göra nu, men jag känner frustration över att ärendet med 6 röster av 16 togs till bordläggning. En bordläggning där man inte hade några förslag eller konkreta önskemål om vad för information man ytterligare önskar till nästa möte som sker om tre veckor.

Bordläggning ska sjävklart används när det behövs. Man ska ha möjlighet att sätta sig in i ärenden om man känner att man inte fått tillräcklig information om och självklart ska man kunna tillgodose sig den informationen när så behövs. Men i det här fallet har ärendet trots allt nått en punkt där frågorna ligger på en sådan nivå att vi politiker eller tjänstemännen kan svara. Här behövs en konkret utredning för att se vad en sammanslagning skulle innebära. Nu bordläggs ärendet i tre veckor med en enda svävande önskan om att man ”kanske skulle kunna ha ett möte med den andra berörda kommunen”. Den andra kommunen har redan beslutat i såväl kst som kfmg att begära nämnda utredning. Min stilla undran är vad som då skulle diskuteras under dessa tre veckor?

Alla de frågor som bordläggarna önskar få svar på kan självklart stötas och blötas mellan de olika kfge eller kst, men det är trots allt just de svaren vi får av utredningen som vi önskar beställa. Att politikerna diskuterar kommer inte att kunna ge fler eller bättre svar på de frågorna och definitivt inte ge mer information som underlag till nästa möte.

Nå, det är bara att vänta i tre veckor nu och sedan ta upp ärendet igen och då är det hälften av rösterna som behövs för bordläggning/återremiss. Jag har svårt att tro att fyra enade partier plötsligt skulle ändra åsikt i frågan och rösta till minoritetens fördel.

I mina ögon är det här bara att förhala ärendet och det är något jag har mycket svårt för. Avvikande åsikter är helt acceptabelt, men att skjuta något framför sig och sticka huvudet i sanden och hoppas på en bättre morgondag är inga egenskaper jag beundrar.

Med förhoppning om lite, men konstruktivt, snack och mer verkstad framöver

Miina Fagerlund (s)

Besök vid Optinova och kommunindelningsutredning

Igår hade jag äran att besöka Optinova tillsammans med resterande medlemmar av kommunstyrelsen. Jag kände till företagets verksamhet från förr, men häpnade ändå över hur stora de faktiskt är och vilken enorm skillnad de gör med sina produkter runtom i världen. Bara tanken på vilket hantverk de har i produkterna är fantastisk. Att på lilla Åland, i min egen kommun, ha ett företag som tillverkar 14 miljoner plastslangar till kanyler varje vecka  varav 10 miljoner tillverkas just här i Godby, är häpnadsväckande!

Optinova jobbar för jämställdhet, även om det just igår var endast män som höll presentationen för oss. Likaså jobbar de med jämlikhet och antirasism, även fysiskt på arbetsplatsen, vilket jag tycker är mycket glädjande. Dock har man idag inget aktivt arbete för jämlikhet när det handlar om personer med funktionsnedsättning, men efter att jag hade väckt frågan, verkade man få sig en tankeställare. Optinova är ett företag som i mina ögon skulle vara en utmärkt arbetsplats för att konkretisera detta och det sades att man ska se över det här och ta det i beaktande. Jag följer med spänning hur man kan tänka sig att åstadkomma detta.

Det är svårt att tro att Optinova som ligger inbäddad i skogarna här i Finström, skulle vara det företag med flest anställda på Åland och att man med flertalet fabriker runtom i världen faktiskt är ledande i sin bransch.

Man har valt att använda sig av hashtagen #mågottfabriken men för mig är det inte bara det att det här företaget vill få människor att må bra. De är faktiskt med och räddar liv, runtom i världen, varje dag! Och det är häpnadsväckande och fantastiskt!

I den här filmen får vi följa Anthony Van Loo som genom inopererad hjärtstartare överlevde hjärtstopp mitt under en fotbollsmatch. Man ser hur hjärtstartaren kickar igång honom strax efter att han fallit ihop. Det här skulle inte vara möjligt utan sådana plastslangar som Optinova tillverkar. Det säger sig själv att kvalitén måste vara hög på produkterna, för när det väl gäller handlar det faktiskt om liv eller död.

 

Efter rundturen höll vi styrelsemöte i ett av deras mötesrum och det känns väldigt bra att det var just i #mågottfabriken som styrelsen beslutade efter omröstning att inför fullmäktige föreslå att rikta en förfrågan till LR om kommunindelningsutredning.

Miina Fagerlund (s)